Det är konstigt hur snabbt ens åsikter och preferenser ändras i takt med att föräldraskapet fortskrider. För några år sen skulle jag aldrig ens ha tänkt tanken att bo i området där vi bor nu. Det var mycket viktigare att snabbt kunna promenera hem från en utekväll än att ha nära till parker. Och för bara ett drygt halvår sen, när vi flyttade till vår nuvarande lägenhet, kunde jag inte alls tänka mig att flytta ut från Barcelona. Nu börjar vi överväga det, vi kanske testar? Kanske det vore skönt under några av de här småbarnsåren, då vi ändå inte sådär spontant utnyttjar allt vad storstaden erbjuder, att bo en halvtimme eller så bort med tåg eller ferrocarril. Lite lugnare, lite grönare, kanske en egen trädgård, kanske en pool. Vi ändrar oss säkert igen i höst när svalkan och stadsupptäckarlusten återvänder (och ska i vilket fall som helst inte flytta ännu), men just nu drömmer jag mig bort till en skuggig liten trädgård där vi bara kan öppna dörren och släppa ut katter och barn.
Generellt tycker jag alltså att livet kunde vara lite mindre såhär:
Igår 22.30. Det var fortfarande drygt 30 grader. R hade sovit en sen siesta
och var superpigg, medan jag var extremt trött, inte hade ätit middag
och bara ville gå och lägga mig.
Och lite mer såhär:
Grönt, skuggigt, plats att springa fritt. Den här parken ligger i och för sig bara
20 minuters promenad eller två tunnelbanestopp från oss så vi hänger rätt ofta där.
Jag tycker precis som du, har lite grand gjort just den resan; från Málaga stad till en lägenhet i en urbanisation (för 8 år sedan hade jag hellre dött hahaha men den är fin, lugn och just ganska grön till skillnad från Málaga stad som i övrigt är underbar), till ett eget radhus med liten täppa, dock i samma urbanisation så inte så långt bort. Jag hann tröttna på stadslivet redan innan jag fick barn faktiskt och hade nog gärna kunnat tänka mig bo en bit ut på riktiga landet. Samtidigt är jag ganska bekväm och vill inte ägna en massa tid åt att behöva köra långa sträckor till precis allt, särskilt som jag redan pendlar till jobbet... Jag trivs jättebra i radhus med gräsplätt, det underlättar faktiskt väldigt mycket i vardagslivet med ett litet barn!.
SvaraRaderaSkönt att höra att du inte ångrar den resan! Det verkar verkligen underlätta att ha nån slags egen liten gräsplätt. Dock har varken jag eller min sambo körkort vilket ju begränsar oss en del - det måste finnas en tågstation i närheten. Men om vi hittar nåt som uppfyller det kravet är jag sugen på att testa. Vi kommer ju ändå bara att hyra så då är det inte hela världen att flytta igen efter nåt år om vi märker att det inte passar oss.
Radera