det går så snabbt! vart tar tiden vägen? snart har vi hängt ihop i fem månader, jag och bebecito. lyckas ju aldrig blogga, men håller på och skriver ner min förlossningsberättelse (tar med för mycket detaljer så det blir en evighetsberättelse men kan vara kul att ha nedskrivet, plus gillar att läsa andras och det här med reciprocitet är väl viktigt på internet tänker en som socialantropolog) och tänkte här och nu off the top of my head, och med en hand på kiddet som sitter (obs! med stöd)/ligger/rullar (från rygg till mage men inte tvärtom) bredvid mig i babygymet, sammanfatta tiden som gått en aning.
oj, ledsen bebis, får fortsätta senare.
hade missat hans första förmiddagslur, pga söndag och ösregn. det vill säga, prioriterade pannkaksfrukost istället för promenad. så ledsen bebis lyckades väldigt snabbt bli övertrött mycket ledsen bebis. har trampat runt med honom i lägenheten ett tag tills han halsov och började söka bröstet. har nu en sovande/snuttande bebis i famnen. orkar inte skriva med bara en hand och om jag lägger honom ifrån mig vaknar han. det blir alltid så här, men jag vill verkligen skärpa mig med att blogga eftersom jag inte skriver ner nånting nånannanstans heller och mitt minne är ett såll nuförtiden. vill inte minnas bara små fragment av hur den här tiden var.
jag återkommer. snart.
