Snart semester!

Sista jobbdagen idag innan semestern! Imorgon klockan noll åtta noll noll tar vi flyget till Stockholm och stannar där i en vecka. Sen åker vi vidare till mina föräldrar och stannar även där i en vecka. Efter det vet jag inte riktigt vad vi ska göra under resten av semestern. Eftersom vi högst troligt kommer att vara panka antar jag att vi kommer att vara hemma i Barcelona och dö av värmeslag. Vi måste hitta nån lösning på det... Vet inte om jag pallar tjugofyra timmar om dygnet gravid med intensivt barn i 30+gradig värme. Men, nu ska jag i alla fall njuta i två veckor av förhoppningsvis lagom temperaturer, svenska mataffärer (tänker mig att jag/vi ska leva på vegetariska halvfabrikat), fina parker och lekplatser, och framföralllt att få hänga med gamla godingar. Samt fixa nytt pass och några andra tråkiga byråkratigrejer. 

Jag vet att jag upprepar mig men det är så varmt och jag är så trött

Herregud, jag är så trött! Det är världens bochorno här idag, så där varmt och kvavt så att det enda som skulle hjälpa är ett störtregn som rensar luften. Jag tror jag aldrig har uppskattat luftkonditioneringen på kontoret så mycket som de senaste veckorna. Fast min hjärna är ändå varm och kvav och långsam. 

Men, 16 veckor idag och jag börjar faktiskt (äntligen!) må lite bättre. Jag måste bara skriva ner det här ifall jag nån gång i framtiden skulle vara gravid igen (ej troligt): 12 veckor räcker inte för att illamåendet ska gå över - lägg på en månad till. När jag tänker efter har jag inte ens tagit nån tablett idag? Yay. Kvällarna är i och för sig fortfarande jobbiga, men jag fungerar i alla fall och kan t ex diska, eller göra qi gong efter att R har somnat (mitt liv är så spännande just nu, jawohl!), istället för att däcka av illamående och trötthet vid 21. 

Poquito a poco.

Mer om barnmorskor samt spyor i natten

Jag blir så ARG varje gång jag tänker på min barnmorska. Inte så konstigt att mitt blodtryck rusar i höjden varje gång jag är där. Om hon han mage att säga nåt om vikten nästa gång tänker jag inte vara så snäll och diplomatisk utan säga vad jag tycker om hennes jävla viktobsession. Har dock frågat runt lite och det verkar vara standard att barnmorskor här är fixerade vid vikten, samt inte alltför trevliga. Antar att barnmorskan på min gamla vårdcentral var ett sympatiskt undantag (även om hon aldrig nånsin mindes mig från gång till gång). 

För övrigt har jag tillbringat den senare delen av natten mestadels vaken och vakande över ett spyende barn. Ljudet av spya mitt i natten, precis bredvid ens huvudkudde, hör definitivt inte till mina favoritljud. Jag började såklart direkt oroa mig för uttorkning (pga tokvärme här idag), men imorse var han helt ok, och enligt rapport hemifrån är han nu hur pigg som helst och har ätit med god aptit. Jag misstänker att han kanske fick i sig en del såpvatten på en aktivitet han var på i en park igår kväll, där barnen fick göra stora såpbubblor. Jag kom dit efter jobbet för att hämta upp honom och möttes av ett komplett mayhem av barn, såpa och bubblor. Dvs han kan lätt ha slurpat i sig en del vatten, eftersom han var täckt av såpvatten från topp till tå, och glatt kom och torkade sig på min klänning. Mardrömsaktivitet för mor, drömaktivitet för barnet... Hursom, tror snarare på det än på virus pga så snabb tillpiggning. 

Alltså barnmorskorna i det här landet

Jag var på kontroll i morse och blev således vägd. Efter att ha klivit av vågen fick jag ett varningens finger pekat mot mig pga att jag hade gått upp 2 kg. Jag kanske bör tillägga att jag är aningen underviktig till att börja med, så jag tänker att det kanske tillochmed är bra att gå upp lite mer - speciellt med tanke på att jag under förra graviditeten inte gick upp speciellt mycket och sen födde en pyttebebis (2.8 kg och 46.5 cm). Jag vet i och för sig inte alls om det ena har med den andra att göra (hur kan jag inte har googlat det här?? Får göra det sen). Hursom tänker jag såklart inte bry mig ett skit om vad den här människan tycker om min viktuppgång, men kan inte låta bli att tänka på vad såna kommentarer gör med de som har nån slags underliggande ätstörning? 

Obs, det här är alltså samma barnmorska som min svägerska hade under sin graviditet och som tydligen, under den förlossningsförberedande kursen, hade pratat om vikten av att komma i form igen efter förlossningen  - och alltså inte för den fysiska hälsan utan för att vara attraktiv för ens partner... Hej vilket århundrade lever vi i?

Tyvärr finns det bara två barnmorskor på min vårdcentral, och den andra har jag aldrig träffat, så jag vågar mig inte på att försöka få byta (är osäker på om det ens skulle gå). Det är antagligen antingen pest eller kolera som gäller.