I need to sleep...

Är så himla himla sliten av flytt och jobbstress och allmän sömnbrist att jag har bestämt mig för att göra ett försök att sluta nattamma under julledigheten. Eller åtminstone försöka minska det till 1 gång per natt (om det inte är bättre att vara konsekvent och slopa det helt, det kanske bara blir förvirrande att en gång per natt är ok?), för jag kan gå med på att han kan vara hungrig vid 4-5-tiden på morgonen och en gång kan jag stå ut med, men varannan eller var tredje timme som han kör på nu igen känns aningen överdrivet. Bättre än varje timme som R:s jämngamla kusin - vars mamma för övrigt är ett ännu vrakigare vrak än jag - fortfarande kräver bröst? Ja, helt klart, men ändå, några fler timmar i sträck kanske en kunde få kräva av en trettonmånaders, no? Hittills har jag varit helt "go with the flow" och "whatever kiddet behöver ska jag ge honom", men jag tror att jag måste tänka lite på mig själv och min stackars utmattade kropp nu. Vaknar ju helt uttorkad och slut varje morgon. 

Tänker mig: 

- Fortsätta varva samsovning med spjälsäng (han sover de första timmarna i egen säng men jag brukar lägga honom i vår säng efter första gången han vaknat sedan vi gått och lagt oss)

- Erbjuda vatten istället för bröst

- Gosa/krama/klappa

- Stiga upp och vagga om han inte lugnar sig alternativt lämna över till hans pappa som får stiga upp och vagga. 

Vi får se om jag orkar ta striden. Återkommer med recension. 

Update: Flytt!

Hej bloggen! Vi flyttar idag. Äntligen en större lägenhet, mer yta, ett rum för R, morgonsol i sovrum och vardagsrum, golv utan galet bebisväckande knarr , nyrenoverat kök och två (2!) badrum, två parker på några minuters avstånd, lugnt och mysigt kvarter, nära till två olika tunnelbanestationer som tar mig direkt till jobbet på några minuter. Flyttgubbarna och I har just åkt iväg med det första lasset av två till den nya lägenheten, R är med sin farmor hos sin faster och kusin och jag passar på att sno åt mig lite tid för mig själv i den gamla lägenheten, det har inte direkt vankats egentid i överflöd den senaste tiden.

Minns inte ens när jag skrev senast, men R är nu 13 månader och en sån jävla solstråle. Fattar inte hur jag kunde få ett så glatt och nöjt barn? Tillochmed under dagar som dessa, av kaos och förändringar, tycker han det bara är skitkul, action liksom. Sömnen går upp och ner fortfarande. Han äter fortfarande oftast två gånger varje natt (sätter sig upp i sängen och säger "teta" = bröst, onekligen svårt att inte ge honom det då), vissa nätter sover han oroligt, vaknar mer och ammar således mer. Men jag tycker ändå det funkar, bara några bra nätter klämmer sig in mellan de sämre.

Jag har även börjat jobba 30 timmar i veckan istället för 25, vilket i praktiken betyder att jag jobbar till kl 18 istället för 15 två dagar i veckan, dvs äter lunch på jobbet istället för att springa hem och äta med R och min svärmor. Hittills känns det faktiskt positivt att jobba mer - det blir mer variation mellan dagarna och jag längtar verkligen efter mina eftermiddagar med R.

För övrigt, och det enda negativa just nu, har jag känt mig väldigt stressad den senaste tiden, inte haft tid att ta hand om mig själv, vilket har märkts på frekvensen av mina migränanfall. Jag tror att jag har haft tre under den senaste månaden, vilket är mer än jag brukar ha och de har dessutom börjat komma på morgonen istället för på eftermiddagen (t ex: kommer till jobbet, slår på datorn, läser några mail, börjar se dansande ljusprickar, tar en taxi hem, tar piller och däckar i ett mörkt rum i minst fem timmar.). Jag vet ju vad jag behöver för att minska migränen: mer sömn, mer vila, mer avslappning. Men det vet vi ju alla att är lättare sagt än gjort. Förhoppningsvis kommer det till en viss del automatiskt efter flytten, för flytten i sig har såklart bidragit med sin fair share av stress och nervositet. Sen funderar jag på att testa nån form av avslappnande motion, t ex simning eller qi gong, som på samma gång innebär egentid och avstressning från att varje vaken minut jag inte är på jobb stressa över en annan liten varelses behov (såsom: har han ätit tillräckligt? Har han ätit någorlunda varierat? Borde han få mer kött? Borde han sova nu eller ska jag hålla honom vaken till kvällen? Osv osv. Åh min lilla räka!).

Nu måste jag röja lite här. Om vi nånsin får internet i den nya lägenheten eller jag får en lugn stund på jobbet utan människor bakom min rygg hörs vi igen, snart förhoppningsvis.