Katten har antingen bronkit eller lungmetastaser. Det vore ju onekligen trevligt att veta vilket. Eller, eh, trevligt om det är det första pga botbart, mindre trevligt med det senare, men vore skönt att veta hursom, för att antingen pusta ut eller börja sörja att slutet kanske inte är oändligt långt borta. Nu ska han äta bronkitmedicin morgon och kväll i 2 veckor (precis vad jag behövde för att göra mitt dagliga schema just den här veckan av tokjobb ännu mer tilltalande) och sen ska lungorna kollas igen för att se om de vita små prickarna som syntes på röntgen är borta. Då tas även beslut om att operera eller inte operera bort knölen han har på halsen. Två veckor till på halster således, gah. Nåja, det goda är att han enligt veterinären inte verkar ha ont nånstans och hans tilltagande jamande den senaste tiden beror troligtvis på lite dålig syn.
Har gråtit en skvätt just in case. Och klappat och gett extra lyxmat. Samt tagit en paus från rapporten jag skriver för att tycka lite synd om mig själv. R sover efter att ha varit vaken från 9 imorse till cirka 17, när jag var hemma från veterinären och fick honom att somna, efter att han varit helt hysteriskt övertrött inklusive bitsk (bokstavligt talat - har tandmärken i armen) den sista stunden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar