2013

hej bloggis, har glömt att jag har dig.

spelar nån slags rysk roulette med mitt liv just nu. har gått hela veckan och känt mig hundra procent trött, med sjukt ömmande bröst och allehanda symtom. naturligtvis har jag trott att jag är gravid. bestämde mig för att, om det är så, så söker jag inte forskarutbildningen, eftersom den skulle börja precis innan den ihopfantiserade bebisen skulle födas.

såklart, igår morse, vaknar med hemsk mensvärk. gråter en skvätt sittande på badrumsgolvet. när jag går på toa upptäcker jag dessutom till min förskräckelse att jag har besök av mitt livs första hemorrojd?! what the fuck. hur orättvist kan livet vara egentligen? gamla gubbar och möjligtvis gravida kvinnor (oh ödets jävla ironi) ska drabbas av hemorrojder, inte JAG. långduschar. gör inte ett vettigt skit på hela dagen.

så, i alla fall, nu sitter jag och skriver på min doktorandansökan och inser att min akademiska svenska är mer än lovligt ringrostig. ska i alla fall lämna in den, så får den sköta nästa steg i rouletten, dvs om vi ska flytta till sverige eller stanna i katalonien.

(min kille ropade mig precis till sig när det kom en hemorrojdmedicinreklam på tv:n. är det här mitt liv?)

för övrigt fattar jag fortfarande inte att jag överlevde jobbveckan. har aldrig jobbat så hårt i hela mitt liv. hela januari kommer vara cirka så. som om inte januari i sig är nog. har dock börjat med en ny hobby som lyser upp tillvaron lite: spela gitarr. har absolut ingen talang, men det visste jag redan. det goda med att vara 33 är att jag åtminstone har skaffat mig en aning tålamod för att inte ge upp precis direkt utan inse att fucking practice makes perfect. spela tills fingrarna blöder ochsåvidare (stackars grannar som måste lyssna).